Syftet med denna studie är att belysa feminismens mångfald i förhållande till pornografi och därmed undersöka om feministisk pornografi, är genomförbart att producera. Som bisyfte har jag även resonerat kring om detta fenomen är en positiv utveckling för feminismen. Genom en kvalitativ textanalys och utifrån en queer och radikalfeministisk teoribildning har novellsamlingen Närstrid: Vanessa, vilken utger sig för att innehålla feministisk pornografi, analyserats. Resultatet visar att antologin uppnår kriterierna för vad feministisk pornografi innebär, men dock ter sig de återkommande verbala som fysiska maktuttrycken paradoxala att använda i kampen för jämställdhet..

Syftet med denna studie är att belysa feminismens mångfald i förhållande till pornografi och därmed undersöka om feministisk pornografi, är genomförbart att producera. Som bisyfte har jag även resonerat kring om detta fenomen är en positiv utveckling för feminismen. Genom en kvalitativ textanalys och utifrån en queer och radikalfeministisk teoribildning har novellsamlingen Närstrid: Vanessa, vilken utger sig för att innehålla feministisk pornografi, analyserats. Resultatet visar att antologin uppnår kriterierna för vad feministisk pornografi innebär, men dock ter sig de återkommande verbala som fysiska maktuttrycken paradoxala att använda i kampen för jämställdhet..

??Uppsatsen syftar till att göra en genuskritisk undersökning av en text Att göra lärandet synligt i vilken Reggio Emilias filosofi presenteras. Med hjälp av feministisk poststrukturalism, diskursanalys och dekonstruktion har jag i materialet kunnat identifiera en stark särartsdiskurs om kön, som bygger på två könskategorier, flickor och pojkar, som är ömsesidigt uteslutande och varandras motsatser. Trots att man inom Reggiodiskursen ofta betonat en konstruktionistisk kunskapssyn och hur ?alla barn är kompetenta och intelligenta? om de bara får vistas i intelligenta lärandemiljöer framstår synen på kön som essentialiserande.

I uppsatsen analyseras filmerna Thriller ? en grym film och Exponerad utifrån feministisk teoribildning. Analysen utgår ifrån Laura Mulveys ?Visuell lust och narrativ film? och de freudianska analysverktyg vilka artikeln erbjuder. Dessa ställs vidare emot ytterligare feministisk forskning vilken möjliggör en diskussion kring den psykoanalytiska feministiska filmteorins trovärdighet..

Denna uppsats är en intervjustudie med religiöst praktiserande kristna och muslimska kvinnor där jag har ämnat undersöka relationen mellan en feministisk ansats och religiös övertygelse. Syftet med uppsatsen är att utreda om en feministisk strävan kan vara förenligt med en religiös praktik och i vilken utsträckning dessa olika förhållningssätt också har gemensamma nämnare. Jag diskuterar vidare om och hur en hegemonisk, feministisk vetenskapssyn har kommit att exkludera andra typer av kamp för kvinnors rättigheter och emancipation.Jag menar att denna uppsats framförallt är intressant i samhällen där olika grupper påverkar och samspelar med varandra i vardagen så väl som i politiska diskussioner. För en ökad förståelse av varandras utgångspunkter och övertygelser måste vi också kunna diskutera och respektera varandra övertygelser, trots att vi inte alltid delar dessa uppfattningar. För en feministisk teori ser jag det som högst relevant att förmedla andra bilder av kvinnor än de stereotypa representationer som annars kan vara resultatet av alltför stort fokus på en ensidig målgrupp..

Ämnesdidaktiken kräver kunnande i både ämne och pedagogik och en god förankring i praktisk verklighet. Varför, hur och vad brukar betecknas som de grundläggande didaktiska frågorna. Varför skall man lära sig filosofi? Hur - Vilka alternativa undervisningsstrategier finns? Vilka viktiga vägval ställs filosofiläraren inför? Hur stimulerar man elevernas intresse för ämnet filosofi? Hur väljer man ut ur filosofins stora skattkammare, ett stoff för undervisning i ämnet?Syftet med denna uppsats ärdiskutera de didaktiska frågorna i filosofiämnet utifrån ?Hur-frågan?.genomföra arbetsformer inom det problembaserade lärandet under ämnesblocket ?Etiska frågor?.analysera hur elevernas intresse för filosofi stimuleras och eventuella negativa attityder till ämnet förändras inom det problembaserade lärandet..

Den här uppsatsen syftar till att undersöka huruvida feministisk porr i serieformat yttrar sig i den seriepornografiska novellen Maran tecknad och skriven av Lina Neidestam, samt vad som händer när det pornografiska är i form av tecknad bild. Uppsatsen undersöker alltså vilka kroppar som (o)synliggörs i Maran, hur subjekt/objekt görs samt hur Maran är feministisk. Med teoretisk utgångspunkt i Butlers heterosexualla matris, intersektionalitetsbegrepp, makt, åskådarskap samt performativitet görs en bildanalys av utvalda uppslag i Maran. Detta görs genom att undersöka hur Neidestam berättar fram det som sker i Maran, hur detta tolkas och vad det har för betydelse för den tänkta mottagaren. Resultatet visar att utifrån min positionerg anser jag Maran vara feministisk och bidrar till ett nytt sätt att se och tänka kring pornografi.

Syftet var att fördjupa mig i den pedagogiska filosofin som ligger bakom arbetssättet i Reggio Emilias förskoleverksamhet samt att försöka ta reda på om man har lyckats att i den svenska grundskolan arbeta utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofi och förhållningssätt. Reggio Emilia ser barnet som aktivt och kompetent. Jag gjorde en empirisk studie, med observation och intervjuer, på en Reggio Emilia-inspirerad friskola. Genom arbetet kom jag fram till att det inte finns några direkta motsättningar att inom grundskolan försöka arbeta utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vid jämförelsen är det viktigt att ta hänsyn till åldersskillnaden förskole- och grundskolebarnen.

En redogörelse för upplysningsfilosofen Baron d'Holbachs antireligiösa filosofi och den engelska deisten John Tolands inflytande på denne..

Avhandlingen ?En jämförelse mellan Wittgenstein och Rorty?, syftar till att ge ett svar på frågan om Richard Rorty har rätt att hänvisa till Ludwig Wittgensteins filosofi som överensstämmande med sin egen filosofi, nypragmatismen. En analys av texter från de båda filosoferna visar att de skiljer sig ifråga om vad filosofi är genom att Rortys åsikt grundas på ett historicistiskt och allmänvetenskapligt synsätt medan Wittgensteins är av filosofisk art; deras åsikter om vad filosofin borde vara genom att Rorty vill ha en friare filosofi med betoning på diskussion medan Wittgenstein menar att filosofin även i framtiden kommer att syssla med samma problem som de gamla grekerna; deras åsikter om filosofins värde genom att Rorty anser att filosofin har ett värde som vägledare och diskussionsform medan Wittgenstein endast tillskriver filosofin ett värde som en terapi för att klarlägga olika frågor. En ytterligare analys visar att frågeställningarna är två; är Wittgenstein pragmatist och är han politiskt liberal? Det svar som ges är att Wittgenstein inte är pragmatist i Rortys mening och att det inte finns några belägg för hans liberalism och att dessa tolkningar från Rorty endast beror på att han missförstått Wittgenstein på dessa punkter.

Detta arbete är en uppsats på avancerad nivå inom det utbildningsvetenskapliga fältet och undersöker hur skolämnet filosofi legitimeras utifrån Unesco:s filosofiarbete. Utgångspunkten är vad som kallas de didaktiska grundfrågorna ? eller Vad?, Hur? och Varför? ett visst ämne studeras  ? och uppsatsen berör således även filosofididaktik i stor utsträckning.  Det övergripande syftet med arbetet är att undersöka hur filosofiämnet legitimeras eller rättfärdigas, och mer specifikt hur Unesco  rättfärdigar filosofiundervisning. Forskningsfrågorna för uppsatsen är: Hur ser Unescos svar på legitimitetsfrågan ut?, Hur argumenterar Unesco  för svaret? och Vad får Unescos svar på legitimitetsfrågan för innebörd på filosofiundervisningen? Tillvägagångssättet för att kunna svara på dessa frågor har varit en beskrivning, tolkning och värdering av Unescos filosofiarbete.

Happiness is often considered our ultimate goal in life. This essay explores the political im- plications of this view, through the critique of happiness found in the works of Simone de Beauvoir and Sara Ahmed. Ahmed and Beauvoir consider happiness to be harmful as a po- litical goal, since it tends to diminish dimensions of power and conflict in favor of harmony, and is not compatible with a political philosophy based on freedom or liberation. Happiness is often confused with the ethical Good, but this essay argues that happiness does not ne- cessarily entail good things. Indeed, happiness can be used to justify oppression and unjust political systems..

The paper examines Philosophy with children as a pedagogical method for schools to practice. The questions I have posed are:Why philosophize with children and teenagers?How does Philosophy with children work?What, in the organized structure of the philosophical inquiry, can be emphasized as favourable for learning?How carefully is the structure of the philosophical inquiry really followed in practice?How can philosophy be applied as a pedagogical model?The theoretical framework of this inquiry consists of a discussion about a thirst for learning that exceeds the explicit and direct usability that motivates vocational training.I have used two different kinds of methods. The main method is a literary analysis of some of the literature in this field. This analysis is compared to field observations of children participating in communities of inquiry in school.The basic assumption is that practicing the ability of philosophical thinking can help children develop a more profound way of understanding who they are and how the world in which they exist works.

I uppsatsen analyseras representationer av den groteska kvinnliga kroppen i feministisk konst. Alltfler konstnärer väljer att i sin konst utforska gränslanden i uttryck, så som det karnevalistiska, hysteriska och motbjudande. Utifrån en fallstudie som fokuserar på tre nutida konstnärer vilka arbetar med det groteska uttrycket vid framställningar av kvinnliga kroppar studeras intentionerna bakom deras verk. Kropparnas emancipatoriska potential problematiseras därefter utifrån postkoloniala teorier, feministisk konstvetenskap och queerteori. Att använda representationer av en kropp som definieras som kvinnlig är inte ett ofarligt projekt.

I det här examensarbetet ger fyra gymnasielärare med ämneskombinationen svenska och filosofi sin syn på hur ämnestraditioner skiljer sig åt i de olika ämnena. Lärarkulturer och ämnestraditioner presenteras och analyseras liksom lärarutbildningen i allmänhet och den så kallade Malmömodellen ? den nya lärarutbildningen från 2001 ? i synnerhet. Uppsatsen är en innehållsanalys av semistrukturerade intervjuer med fyra gymnasielärare och utreder eventuella kopplingar mellan gymnasielärarnas utbildning och deras undervisning samt diskuterar lärarnas förhållningssätt till läromedel. Syftet med examensarbetet är att undersöka svensklärares och filosofilärares syn på ämnesdidaktisk utbildning. Examensarbetet tar sin teoretiska utgångspunkt i ämneskonceptionerna svenska som ett färdighetsämne, svenska som ett litteraturhistoriskt bildningsämne och svenska som ett erfarenhetspedagogiskt ämne liksom i uppdelningen mellan undervisning i filosofi och undervisning om filosofi. Tre av de fyra lärarna i den här uppsatsen har mycket erfarenhet av ämnesspecifik didaktik i svenska från sin lärarutbildning. Alla anser att svenskämnets didaktik är något som man ständigt pratar om på arbetsplatsen medan bara en av de fyra lärarna har erfarenhet av ämnesspecifik didaktik i filosofi från sin lärarutbildning och alla lärare vittnar om att de saknar tillfällen att prata om didaktik i filosofiämnet på sin skola. I sin egen undervisning gör lärarna didaktiska val i svenskundervisningen som de själva upplever som genomtänkta.